lisae

1. Jag är 1.74 lång
2. Om det ligger vindruvor i kylskåpet kan jag absolut inte hålla mig därifrån: Vindruvor är min stora last!
3. Jag får väldigt lätt dåligt samvete.
4. Mina favvofärger är blått, grått och rosa!
5. Jag är världens sämsta sparare. Om jag får en summa pengar till ngt långsiktigt går dom på ngt konstigt sätt alltid åt till ngt annat.
6. Jag älskar att sova, fast mest när väckarklockan ringer lite för tidigt.
7. På vintern hatar jag verkligen Sverige.
8. Jag har alltid hatat engelskalektionerna i skolan.
9. Mina favoritmärken är Odd Molly och Fornarina
10. Jag älskar avokado J
11. Jag haatar att min födelsedag inträffar den 27/12 varje år
12. Jag tvivlar starkt på att jag någonsin kommer att ta körkort. Om jag nu gör det kommer jag typ inte våga köra, seriöst.
13. På senare år har jag börjat bli stört rädd för råttor och möss.
14. Innan jag bosätter mig helt någonstans (förmodligen i Sverige) skulle jag vilja bo i hela världen.
15. Någon gång ska jag kunna Tyska,, Franska och Spanska begripligt.
16. Egentligen har jag inte en susning om vad jag vill jobba med i framtiden.
17. Tycker det är onödigt att ångra saker: Allt som har hänt har hänt.
18. Jag längtar verkligen tills jag får bo själv.
19. Jag hatar att flyga just för att: Jag får ont i mina öron, jag är lite flygrädd, jag måste ha glasögon, jag känner mig jätteäcklig efteråt, det luktar bajs i flygplanet och man måste ofta gå upp tidigt för att just åka till flygplatsen.
20. Mitt favvodjur är hund, till utseendet tkr jag rasen shetland sheepdog är finast men jag tkr också lejon och tigrar är grymt häftiga.
21. Om jag går och lägger mig för sent blir jag inte rolig att umgås med dagen efter oavsett om det var 10 timmar jag sov.
22. Jag hatar både mina linser och mina glasögon.
23. Att få människor att le är det roligaste som finns.
24. Om jag inte har vart ute och rört på mig på hela dagen blir jag sur som en citron och känner mig rätt skabbig.
25. Jag kan oroa mig för saker som ligger väldigt långt fram i tiden.
26. Lika självklart som att man kan dö och inte återupplivas igen, lika självklart tycker jag att det är att det finns spöken och övernaturligt
27.  Jag är vettskrämd för bakterier. Det är helt sjukt, jag tvättar mina händer noga flera gånger om dagen.
28. Jag får inte ner en varmkorv.
29. Att laga mat är ganska trist, fast mest eftersom man måste diska efteråt.
30. Jag skulle aldrig få för mig att kolla mig i spegeln när det är natt eller kolmörkt i rummet.
31. Egentligen gillar jag inte att träna, fast jag försöker göra det regelbundet ändå.
32. Jag är bidragsgivare för svenskt djurskydd J
33. Jag HATAR måndagar, det sticker i mig bara jag tänker på dem.
34. Någon gång ska jag sluta jämföra mig själv med andra.
35. Jag vet inte om jag tror på Gud.
36. Jag har aldrig haft hål i tänderna.
37. Jag är jättejätterädd för döden.
38. Jag har aldrig sett ngn Bondfilm (okej nu blottar jag mig verkligen!)
39.  Jag dricker aldrig oboy
40. eller saft?
41. fast aldrig heller cola light (jag har slutat!)
42. När min permanent har gått ur är det verkligen dags att färga håret.
43. Jag har svårt att acceptera när någon har en annan åsikt än jag.
44. Jag är svag för sportkillar?och därmed killar som går på asperogymnasiet (asså jag vet att det låter psykat men det är ngt speciellt med dem..:P
45. Jag kan äta hur mycket som helst utan att gå upp ett kilo.
46. Jag hatar fejkmärkesprylar.
47. Just nu är jag inne i en period då jag ääääääälskar skor.
48. Nu kanske många tar mig på fel sätt men jag skulle ALDRIG ge pengar till en tiggare på stan, fast det har inte med att göra att jag inte vill slösa pengar (läs 32)
49. Jag har ingen favvoartist eller låt.
50. Jag har jättesvårt för många typer av människor,
51. Jag längtar till augusti då jag finally får min första och sista första gymnasiedag.
52. Jag kan skratta åt jättekonstiga grejer.
53. Skidåkning är bland det roligaste som finns.
54. Jag kan jättemånga hundraser..
55. På morgonen när jag precis har vaknat, ser jag så pass bra att jag kan gå utan glasögon/linser.
56. Jag skulle aldrig gå på bio eller sätta på ett café/restaurang ensam.
57. Jag kan INTE gå i högklackat.
58. Jag är en ganska stor pushover ja.
59. Jag hatar att massera.
60. Jag har ingen förebild och det strävar jag inte heller efter att ha.
61. Jag har ganska lätt för grammatik.
62. Jag sätter mig aldrig på yttersta sätet på bussen, eller nästan aldrig iaf.
63. Fernando José Torres är gryymt sexig.
64. Jag har drömt saker som visat sig senare i verkliga livet..
65. Jag tycker att tiden går stört långsamt
66. Vita lögner kan slippa ur min mun då och då.
67. Jag ställer aldrig frågan: Sitter detta bra på mig?, eller helst inte: var det här plagget/saken snyggt? För att då måste man va beredd på ett ärligt svar och tycker jag någonting är snyggt behöver inte någon annans åsikt.
68. Jag älskar att träffa nytt folk J
69. Mitt pass är SÅ fult att jag skäms varje gång jag tvingas visa fram det.
70. Jag dricker varken te eller kaffe (dags att lära sig att dricka te iaf?)
71. Jättenära att få ett marsvin när jag var yngre, men kom sen på att den skulle äta hö som pappa var och är allergisk mot.
72. Jag har ett ärr i ansiktet efter att jag rev mig själv när jag var liten.
73. Jag älskar att skriva noveller.
74. Jag är en riiktig Vänner och Desperate Housewives nörd (har alla säsonger)
75. Alyssa Milano är världens vackraste kvinna.
76. Jag älskar språket franska.
77. Jag har inte blåa färglinser, vilket faktiskt många tror.
78. Någon gång skulle jag vilja bygga och inreda mitt eget hus.
79. Jag köper alltid mascara från Bodyshop.
80. Jag kollar lite för mycket på tv.
81. Jag hatar snabbmat.
82. Jag vill lära mig spela gitarr.
83. Fazer choklad och kolabrio är det godaste godiset!
84. Längtar lite tills jag flyttar hemifrån..
85. ?.och då vill jag ha en valp i flyttahemifrånpresent J
86. Jag älskar att sjunga..
87. ?dock inte karaoke som jag haataar
88. Jag kan inte förstå hur man inte kan gilla djur.
89. Några yrken jag kan tänka mig är: djursjukvårdare, djurskyddsinspektör, hundinstruktör, kostrådgivare, journalist eller barnmorska. Fast några av dessa yrken är ur helt olika områden så därför (läs: 16)
90. Utan min mobil är jag lost.
91. Jag har lite fördomar mot feminister.
92. Ofta är det stört roligt att bryta mot regler.
93. Jag älskar regniga söndagar.
94. Matte är det tråkigaste som finns.
95. Jag kan inte mycket tyska trots att jag läst det i 4,5 år.
96. Jag läser inte många böcker.
97. Jag har testat vattenpipa?
98. ?men inte vanliga cigaretter
99. Jag gillar inte att prata i telefon..
100. Det var STÖRT jobbigt att skriva denna listan! So enjoy!

När jag var valp underhöll jag dig med mina egenheter och fick dig att skratta. Du kallade mig ditt barn, och trots antalet skor jag tuggade sönder och några totalförstörda kuddar blev jag din allra bästa vän. När jag var "dum" hund, pekade du ditt finger mot mig och frågade "hur kunde du?" Men sen veknade du och la mig på min rygg och gosade med mig.

Det tog lite längre tid än väntat för mig att bli rumsren, för du hade väldigt mycket att göra, men vi klarade av det tillsammans. Jag kommer ihåg nätterna när jag låg tätt vid din sida och lyssnade på ditt snarkande, lyssnade på dina lugna andetag och hemliga drömmar, och jag tänkte att livet kan inte bli mer perfekt än så här. Vi gick långa promenader i parkerna, åkte långa bilturer och stannade för att äta glass, (jag fick bara våfflan för "glass är inte bra för hundar" sa du), jag tog långa tupplurar i solen då jag väntade på att du skulle komma hem vid slutet av dagen.

Så småningom började du spendera mer tid på arbetet och satsade på din karriär, och du lade mycket tid på att leta efter en  människovän. Jag väntade tålmodigt, tröstade ditt brustna hjärta och förstod dina besvikelser, klagade aldrig på dåliga beslut, jag viftade på svansen och visade glädje då du kom hem, och jag blev lycklig för din skull när du blev kär.

Hon, numera din fru, är inte en "hundmänniska", men trots det välkomnade jag henne till vårt hem, visade henne tillit och lydde henne. Jag var lycklig därför att du var lycklig. Sen kom människobarnen, och jag delade er glädje och lycka. Jag var fascinerad över deras små fingrar, hur dom luktade, och jag ville ta hand om dom också. Det var bara det att hon och du var oroliga att jag skulle skada dom, och jag tillbringade mesta tiden förvisad till ett annat rum eller en hundbur. Åh, som jag ville älska dom, men jag blev "fånge i kärleken".

När dom blev äldre blev jag deras vän. Dom hängde i min päls då de försökte stå på egna ben, petade med fingrarna i mina ögon, undersökte mina öron, kysste mig på nosen. Jag älskade allt som hade med dom att göra och deras beröringar, - ditt kel med mig var numera sällsynt - och jag skulle försvara dem med mitt liv om det så behövdes. Jag smög ner i deras sängar om natten och jag lyssnade till deras oroliga andetag och hemliga drömmar. Tillsammans väntade vi på ljudet av din bil på uppfarten.

Det var tider då andra frågade om din hund, och du visade stolt det foto av mig som du bevarade i din plånbok och berättade historier om mig. De senaste åren svarade du "Ja" och bytte sedan samtalsämne. Jag hade gått från att vara din hund till bara en hund, och du undvek alla kostnader som hade med mig att göra.

Nu har du en ny karriärmöjlighet i en annan stad, och du och de ska flytta till en lägenhet där husdjur inte är välkomna. Du har tagit det rätta beslutet för din familj, men det fanns en tid då jag var din enda familj.

Jag var jätteglad över bilturen (precis som i början av vårt förhållande) tills vi kom fram till djurhemmet. Det luktade hund och katt, rädsla och hopplöshet. Du skrev under lite papper och sa: "jag vet att ni kommer att hitta ett fint hem till henne." Dom skakade på sina huvuden och gav dig en ansträngd blick. Dom inser att för en medelålders hund, även med papper så är det nästan omöjligt. Du var tvungen att ansträngt rycka din sons händer från min päls medan han skrek: "Nej pappa""" Snälla, låt dom inte ta min hund!" Och du var orolig för honom, och vilken hemsk erfarenhet du precis gett honom angående lojalitet, vänskap och respekt för liv! Du gav mig en avskedsklapp på huvudet, undvek mina ögon, och artigt vägrade du ta mitt halsband och koppel med dig. Du hade en tid att passa, och nu har jag en också. Efter att du gått sa de snälla flickorna att du säkert visste om att du skulle behöva lämna bort mig för flera månader sen, men att du inte gjort några försök att hitta ett bra och mysigt hem. Dom skakade sina huvuden och sa: "Hur kunde du?"

Dom är så snälla mot oss som deras upptagna scheman tillåter. Dom matar oss, naturligtvis, men jag tappade aptiten för flera dagar sedan. I början då någon passerade min bur, pirrade det i magen och jag tänkte och hoppades att allt detta bara var en ond dröm och att du kommit tillbaka för att hämta mig, eller så hoppades jag att det var någon som brydde sig, någon som kunde rädda mig. När jag först förstod att jag inte kunde konkurrera med den glädje de söta valparna visade så gav jag upp och satte mig i ett hörn och väntade.

Jag hörde fotsteg från korridoren när hon kom till mig i slutet av dagen, och jag följde henne snällt genom korridoren till ett annat rum. Ett obehagligt tyst och tomt rum. Hon satte mig på ett bord och smekte mina öron. och sa till mig att jag inte behövde oroa mig. Mitt hjärta dunkade av förväntan och spänning för vad som skulle hända, men det var också en känsla av lättnad. "Kärlekens fånge" hade nu nått slutet. Jag var orolig för henne, sådan är min natur. Bördan vägde tungt för henne, och det känner jag till, på samma vis som jag kände till alla dina sinnesstämningar. Försiktigt band hon ett band runt mina framben samtidigt som en tår föll längs hennes kind. Jag slickade hennes hand på samma vis som jag brukade trösta dig för många år sedan. Vant stack hon in nålen i min åder. När jag kände sticket och den kalla vätskan som for genom min kropp la jag mig tröttsamt ner, såg in i hennes vänliga ögon och mumlade: "Hur kunde du?"

Kanske förstod hon mitt hundspråk för hon sa: "Jag är ledsen." Hon kramade mig, och förklarade snabbt att det var hennes jobb att se till att jag kom till en bättre plats, där jag aldrig mer skulle bli ignorerad, slagen, övergiven, eller behöva försvara mig själv - en plats med mycket kärlek och ljus, så väldigt annorlunda än den här platsen på jorden. Och med den sista lilla kraften jag hade försökte jag visa henne genom att vifta på svansen att mitt: "Hur kunde du?" inte var riktat mot henne. Det var dig, min älskade husse, jag tänkte på. Jag glömmer dig aldrig och kommer att vänta på dig i all framtid. Måtte alla i ditt liv fortsätta att visa dig så mycket lojalitet.

Några ord från författaren:

Fick "Hur kunde du?" dig att gråta när du läste det, som det fick mig att göra när jag skrev det? Det är den sammansatta historien om miljoner av "ägda" husdjur som dör varje år i amerikanska och kanadensiska djurgårdar. Den som vill ha denna text är välkommen att använda den för icke kommersiellt bruk, så länge copyrighten respekteras. Hjälp oss att informera, på hemsidor, i tidningar, på djurgårdar och veterinärklinikernas anslagstavlor. Tala om att det beslut man tar att skaffa ett husdjur i familjen är ett viktigt beslut med ett ansvar för ett liv, att kärlek och omtanke, att finna ett nytt hem för vårt husdjur är vårt ansvar och om vi behöver hjälp med omplacering finns goda råd och stöd att få hos olika djurskyddsföreningar. Att allt liv är värdefullt. Gör en insats för att stoppa dödandet och uppmuntra steriliserings- och kastreringskampanjer i avsikt att förhindra oönskade djur.

- Jim Willis.